EU:s visselblåsardirektiv: det är dags att fokusera på de interna rapporteringskanalerna.

Skandaler som Dieselgate, LuxLeaks, Panamadokumenten, Cambridge Analytica och mer nyligen på Danske Bank har visat på visselblåsarens viktiga roll, men även dennes sårbarhet. Europeiska unionen insåg att skandalerna kanske aldrig hade uppdagats om inte modiga insiders vågat lämna sina uppgifter. I april 2019 antogs ”direktivet om skydd av personer som rapporterar överträdelser av unionens lagar”, ett direktiv som också är känt under namnet ”EU:s visselblåsardirektiv”.

EU:s visselblåsardirektiv kräver att organisationer med fler än 50 medarbetare vidtar åtgärder för att skydda visselblåsare mot hämnd genom att etablera interna och konfidentiella rapporteringskanaler, samt ta fram tydliga rutiner.

Medlemsländerna (och rättsliga enheter) måste vara redo att följa detta i slutet av 2021. Organisationer med färre än 250 medarbetare har två år på sig att leva upp till direktivet.

En rapporteringsstruktur i tre nivåer presenteras. Strukturen ger visselblåsare möjlighet att rapportera sina misstankar genom följande kanaler:

  1. Interna rapporteringskanaler: ska tas fram av rättsliga enheter med fler än 50 medarbetare.
  2. Externa rapporteringskanaler: framtagna av relevanta nationella myndigheter eller lämpliga EU-institutioner, -organ, -kontor och -byråer.
  3. Offentliga rapporteringskanaler: gå direkt till media, som en sista utväg.

Visselblåsare uppmuntras att använda den interna rapporteringskanalen först, men detta är inte obligatoriskt för att kvalificera för skydd. De kan välja den kanal som de föredrar, t.ex. om de är rädda för hämndaktioner.

Det är dags att inse att ”visselblåsning” kommer att bli en het potatis.

Fördelen med EU:s visselblåsardirektiv är att fler vågar rapportera. Personer kommer att uppmuntras att lämna uppgifter, vilket bidrar till ett mer transparent samhälle. Precis som GDPR, som startade en trend med ökat fokus på sekretess och transparens.

Det betyder också att det är tid att fokusera på din interna rapporteringsmekanism. Om du har ett effektivt och säkert rapporteringssystem på plats kommer dina medarbetare känna sig säkra med att lämna uppgifter. Det ger din organisation chansen att upptäcka och lösa problem så snart som möjligt. Annars kan medarbetarna känna att det enda alternativet är att gå till media eller myndigheterna med känslig information.

Så överväg möjligheten att komma igång med ett effektivt och tillförlitligt system och ge dina medarbetare en verklig chans att lämna känsliga uppgifter.

Prata med våra experter

Vill du lära dig mer, diskutera idéer eller dela åsikter?

Kontakta oss

Share this page